Tillfälligt.
Och så kom dagen. Dagen då bloggsuget blev för stort. Det här kunde bli ett riktigt bra inlägg, låg jag på britsen och tänkte, stirrade upp i de alldeles för ljusa lysrören och försökte verka oberörd, med knäppta händer under mitt blottade bröst.
Tidigare tänkte jag allting i blogg, hur jag kunde vinkla olika händelser till att passa som inlägg, inlägg som jag själv för det mesta tyckte var hysteriskt roliga. Mitt största fan var förstås - jag själv. Hur som helst var det längesen en sån där riktigt längtan att skriva någonting här infann sig. Kanske är det något man växer ifrån. Kanske att man inte behöver det där bekräftelsebehovet längre. Kanske handlar det om tidsbrist. Eller en kombination.
För mig var det nog kombon. Jag hade precis flyttat till Dalarna och försökte hänga med i allt som hände, med kompisar, skolan och killen med träskor. Bloggen blev sekundär. Och en dag gick det inte längre. Andra saker kändes viktigare, men det var med så stort vemod jag gav upp, att jag inte ens kunde ta farväl. Jag lämnade den "föralltid" men ville ändå att det kunde finnas en chans till "to be continued".
Och där på vårdcentralen, efter att lydigt ha gjort som den lilla sköterskan bad mig. Halvnaken. I flera år gamla jeansleggings, otvättat hår uppsatt i slarvig boll samt fd. vita strumpor med hål i, låg jag på britsen och kunde inte låta bli att le. Hade jag vetat att jag skulle få strippa hade jag åtminstone tagit på mig ett par hela strumpor, kanske även i någon annan färg än vad-är-det-här-för-färg-hur-många-gånger-har-de-tvättats!?
Sköterskan placerade ut små plattor på min kropp. De var kalla, det höll mina små bröst med om. Och så när hon kom ner till fotnivå - skulle jag ha rakat benen också! Sladdar kopplades in i plattorna och medan jag tittade på hålet i strumpan och förbannade mig själv för att ha skaffat vinterpäls, registrerades mina oregelbundna hjärtslag i datorn.
Efter närmare eftertanke kom jag fram till att allt är killen med träskors fel. Det är sånt här sambolivet gör med en.
Det här med fotbeklädnaden. Jag kanske inte ständigt hade hela strumpor som singel, men alltmer ofta än nu. När mina strumpor tar slut går jag bara till lådan ovanför. Killen med träskor har alltid hela, färgglada och mönstrade strumpor. Lämpligt nog passar de även mina fötter, om man inte har något emot att det är lite extra tyg framme vid tårna. Just den här dagen, där morgonen började på vårdcentralen, blev jag så glad att jag hittade ett par fd. vita i min egen låda, och som vid första anblick verkade hela. När man sedan märker att en tå sticker ut, är det försent. Lathet är en annan sak som drabbar en sambo.
Jag vill minnas att som ensamstående, ensamboende, singel rakade jag benen var och varannan dag. Nu är det vinterpäls, vårpäls, höstpäls och sommarpäls som gäller. Och jag undrar, hur kommer det sig? Kan det vara så att man som sambo försöker testa hur mycket han står ut med? Man börjar lite smått - är osminkad då och då. Man får tummen upp. Man går omkring i gamla urtvättade myskläder - också okej. Man låter rakhyveln vila ett tag - också cool. Den vilar lite till - än så länge bor han kvar... Kan det vara så, ett undermedvetet test. Klarar hans kärlek mitt allra vidrigaste jag.
Och precis just nu, när jag ligger hemma i samma gamla mjukisbyxor som alltid, en tröja med keso från igår på, osminkad och med otvättat hår, samtidigt som EKG:n och blod analyseras, när hjärtklappningar räknas, kommer det över mig. Just nu är jag mitt sunkigaste jag, och han är ändå hos mig.
Killen med träskor kommer först.
Idag är inte dagen jag kommer att börja blogga igen.
Tidigare tänkte jag allting i blogg, hur jag kunde vinkla olika händelser till att passa som inlägg, inlägg som jag själv för det mesta tyckte var hysteriskt roliga. Mitt största fan var förstås - jag själv. Hur som helst var det längesen en sån där riktigt längtan att skriva någonting här infann sig. Kanske är det något man växer ifrån. Kanske att man inte behöver det där bekräftelsebehovet längre. Kanske handlar det om tidsbrist. Eller en kombination.
För mig var det nog kombon. Jag hade precis flyttat till Dalarna och försökte hänga med i allt som hände, med kompisar, skolan och killen med träskor. Bloggen blev sekundär. Och en dag gick det inte längre. Andra saker kändes viktigare, men det var med så stort vemod jag gav upp, att jag inte ens kunde ta farväl. Jag lämnade den "föralltid" men ville ändå att det kunde finnas en chans till "to be continued".
Och där på vårdcentralen, efter att lydigt ha gjort som den lilla sköterskan bad mig. Halvnaken. I flera år gamla jeansleggings, otvättat hår uppsatt i slarvig boll samt fd. vita strumpor med hål i, låg jag på britsen och kunde inte låta bli att le. Hade jag vetat att jag skulle få strippa hade jag åtminstone tagit på mig ett par hela strumpor, kanske även i någon annan färg än vad-är-det-här-för-färg-hur-många-gånger-har-de-tvättats!?
Sköterskan placerade ut små plattor på min kropp. De var kalla, det höll mina små bröst med om. Och så när hon kom ner till fotnivå - skulle jag ha rakat benen också! Sladdar kopplades in i plattorna och medan jag tittade på hålet i strumpan och förbannade mig själv för att ha skaffat vinterpäls, registrerades mina oregelbundna hjärtslag i datorn.
Efter närmare eftertanke kom jag fram till att allt är killen med träskors fel. Det är sånt här sambolivet gör med en.
Det här med fotbeklädnaden. Jag kanske inte ständigt hade hela strumpor som singel, men alltmer ofta än nu. När mina strumpor tar slut går jag bara till lådan ovanför. Killen med träskor har alltid hela, färgglada och mönstrade strumpor. Lämpligt nog passar de även mina fötter, om man inte har något emot att det är lite extra tyg framme vid tårna. Just den här dagen, där morgonen började på vårdcentralen, blev jag så glad att jag hittade ett par fd. vita i min egen låda, och som vid första anblick verkade hela. När man sedan märker att en tå sticker ut, är det försent. Lathet är en annan sak som drabbar en sambo.
Jag vill minnas att som ensamstående, ensamboende, singel rakade jag benen var och varannan dag. Nu är det vinterpäls, vårpäls, höstpäls och sommarpäls som gäller. Och jag undrar, hur kommer det sig? Kan det vara så att man som sambo försöker testa hur mycket han står ut med? Man börjar lite smått - är osminkad då och då. Man får tummen upp. Man går omkring i gamla urtvättade myskläder - också okej. Man låter rakhyveln vila ett tag - också cool. Den vilar lite till - än så länge bor han kvar... Kan det vara så, ett undermedvetet test. Klarar hans kärlek mitt allra vidrigaste jag.
Och precis just nu, när jag ligger hemma i samma gamla mjukisbyxor som alltid, en tröja med keso från igår på, osminkad och med otvättat hår, samtidigt som EKG:n och blod analyseras, när hjärtklappningar räknas, kommer det över mig. Just nu är jag mitt sunkigaste jag, och han är ändå hos mig.
Killen med träskor kommer först.
Idag är inte dagen jag kommer att börja blogga igen.
HIF-AIK, 1-2, i bilder.
Dagens låt: A Day In The Life - The Beatles
Bilder från 21:a.
Idag ligger jag däckad i soffan. Men igår tog jag två kvalitetsbilder som jag kan visa nu, i all misär. En från stan och en från landet.
Balkongen högst upp är i en klass för sig. Om någon undrar var regnskogen tagit vägen, har vi svaret här.
Är det nåt som är kul så är det den här skylten.
Dagens låt: Dream My Days Away - Broder Daniel
Balkongen högst upp är i en klass för sig. Om någon undrar var regnskogen tagit vägen, har vi svaret här.
Är det nåt som är kul så är det den här skylten.
Dagens låt: Dream My Days Away - Broder Daniel
AIK-Gefle IF, 1-0, i bilder.
Efter ett oplanerat uppehåll är toppfotografen tillbaka!
Dagens låt: I Won't Back Down - Johnny Cash
Inne/Ute.
Som vanligt på söndagar så är Cajsa extra lat och ovillig till att blogga. Därför får jag (Spädis) ta över...för andra gången faktiskt. Glöm nu inte att kika på den så beryktade "Söndagsfräckisen" i kommentarerna senare...
Klicka även in på "Bröderna Olsson" om ni vill fälla en tår eller fler...
Inne.
1. Drömmar (1)
2. Bröderna Olsson (2)
3. Jos Hooiveld (3)
4. Jeans (Ny)
5. http://soffsano.blogg.se/ (4)
Ute.
1. HifDif (1)
2. Alla spel som inte är Fifa10 (4)
3. Idol 2009 (3)
4. Svenska landslaget i fotboll (2)
5. http://cajsacarlsson.blogg.se/ (Ny)
Dagens låt: Volbeat - Back to prom
Inne/Ute.
Som vanligt på söndagar så är Cajsa extra lat och ovillig till att blogga. Därför får jag (Spädis) ta över...för första gången faktiskt.
Inne.
1. Drömmar (Ny)
2. Bröderna Olsson (Ny)
3. Jos Hooiveld (1)
4. http://soffsano.blogg.se/ (Ny)
5. Lila (3)
Ute.
1. HifDif (Ny)
2. Svenska landslaget i fotboll (Ny)
3. IFK Göteborg (Ny)
4. Alla spel som inte är Fifa10 (Ny)
5. Landslagsuppehåll (Ny)
Dagens låt: Drömmar av Guld - Magnus Lind
She's Alive!
Varje gång det blir ett blogguppehåll ett par dagar börjar folk oroa sig och tro att jag har trillat av pinn. Men lugn nu, än är jag med i matchen. Och om ett par dagar får vi se om frekvensen kan höjas lite på skrivandet. Imorgon lämnar jag Leksand, i fyra veckor. Det gjorde till och med ont att skriva, men det ska säkert bli bra. Mycket mer tid för meningslöst bloggtillverkning blir det hur som helst.
Nu vet ni i alla fall att jag lever. Jag återkommer.
Nu vet ni i alla fall att jag lever. Jag återkommer.
Inne/Ute.
Som vanligt på söndagar så är Cajsa extra lat och ovillig till att blogga. Därför får jag (Cickan) ta över...igen. Nästa vecka lämnar jag över jobbet till Spädis.
Inne.
1. Jos Hooiveld (Ny)
2. Super Mario World (Ny)
3. Lila (5)
4. Oliver och gänget (Ny)
5. Webb-tv (2)
Ute.
1. Elfsborg (Ny)
2. Svininfluensavaccinet (Ny)
3. Början-av-hösten-förkylningar (5)
4. Alla spel som inte är Super Mario World (Ny)
5. Avstånd (3)
Dagens låt: Death - White Lies
Inne.
1. Jos Hooiveld (Ny)
2. Super Mario World (Ny)
3. Lila (5)
4. Oliver och gänget (Ny)
5. Webb-tv (2)
Ute.
1. Elfsborg (Ny)
2. Svininfluensavaccinet (Ny)
3. Början-av-hösten-förkylningar (5)
4. Alla spel som inte är Super Mario World (Ny)
5. Avstånd (3)
Dagens låt: Death - White Lies
Rättviksmarknad.
Idag for vi till Rättvik för att gå på marknad. På tåget dit ringde jag mamsen för att kolla hur det gått med veckans Melodikryss och för att försäkra henne om att jag hade tillräckligt med kläder på mig. Det visade sig dock att jag inte alls hade tillräckligt, jag for med osanning, bar falsk vittnesbörd. Jag har varit darrande och genomfrusen hela dagen! Men på nåt sätt hör det liksom till. Hemslöjd och kyla hör ihop!
Innan bilderna kan vi återvinna ett AB-citat från Frostbite; "Gud, vad sugen jag blev på hemslöjd!"
Innan avfärd. Kvalitetsbild på nya hårlängden.
People, people, people.
Vi har fått i skoluppgift att ta bild på och analysera skyltar, då vi pysslar med skyltlayout och textning en del. Idag tog jag bild på den här, som jag ska visa för fröken på måndag.
Gulliga gubbar med dragspel.
Plank.
Rättvik.
Dagens låt: Life In Technicolor - Coldplay
Passing by.
En kvinna med hög hatt gick just förbi utanför mitt fönster. Är inte det ett lite underskattat plagg?! Enligt wikipedia heter det cylinderhatt eller stormhatt.
Idag tycker jag att vi slår ett slag för cylinderhatten!
Idag tycker jag att vi slår ett slag för cylinderhatten!
Tar helg.
Egentligen tog jag helg (ett uttryck som använts frekvent den senaste tiden) redan igår, men det känns ändå som helg på riktigt idag. En helg utan långa tågresor och panikträffar med folk, istället blir det en helg i ett vinterlikt Leksand tillsammans med övrigt löst internatfolk. Oktober har redan satt igång rykten om snö till helgen, frosten ligger kvar länge på morgnarna redan nu och idag åkte mössan fram säsongens första gång. Känns lite överdrivet att dra igång någon slags vinter nu, hösten har ju knappt börjat, därför har jag i protest suttit på trappen, vickat på tårna och sugit in lite solljus nu på eftermiddagen.
Lite förberedelser inför nästa veckas skyltning har också hunnits med. En påse rönnbär har flyttat in i stugan.
Vårt köksbord i detta nu.
Sammanfattning av dagen hittills, alltså, d-vitamin-kvoten för dagen är fylld och skolarbetet är avklarat. Saknas bara lite mindre träningsvärk och mer fredagsmys (trots att jag hatar det ordet) på det.
Dagens låt: Autumn Song - The Early Years
Lite förberedelser inför nästa veckas skyltning har också hunnits med. En påse rönnbär har flyttat in i stugan.
Vårt köksbord i detta nu.
Sammanfattning av dagen hittills, alltså, d-vitamin-kvoten för dagen är fylld och skolarbetet är avklarat. Saknas bara lite mindre träningsvärk och mer fredagsmys (trots att jag hatar det ordet) på det.
Dagens låt: Autumn Song - The Early Years
Verklig värk.
Det bästa sättet att bli av med träningsvärk, är att träna bort det, träna mer. Det har jag hört.
Men visst, hejsan. Den här huskuren har bara gjort att jag hela dagen gått runt som Asta 95+, stapplandes framåt i krokig ställning, med lidande min och ständigt klagande på alla krämpor. När jag ska lägga det ena benet över det andra för att sitta med korslagda ben måste jag lyfta benet med armarna och skrika samtidigt, annars går det inte. Morgondagen kan bli än mer intressant, då jag fortfarande tror lite på den inledande meningen och nyss kört spökboll och ännu ett pass i bunkern. Imorgon kanske jag är Asta 125+, eller Asta under jord...
Dagens låt: Jump Around - House Of Pain
Men visst, hejsan. Den här huskuren har bara gjort att jag hela dagen gått runt som Asta 95+, stapplandes framåt i krokig ställning, med lidande min och ständigt klagande på alla krämpor. När jag ska lägga det ena benet över det andra för att sitta med korslagda ben måste jag lyfta benet med armarna och skrika samtidigt, annars går det inte. Morgondagen kan bli än mer intressant, då jag fortfarande tror lite på den inledande meningen och nyss kört spökboll och ännu ett pass i bunkern. Imorgon kanske jag är Asta 125+, eller Asta under jord...
Dagens låt: Jump Around - House Of Pain
Förlust.
Imorse stod jag och mätte lite med linjalen framför spegeln. En decimeter var ju inte så mycket, det kan man leva utan.
12 timmar senare inser jag att den där decimetern linjalen visade inte överensstämmer med verkligheten. Inte alls faktiskt. Det är inget jag kan leva utan.
Men det är bara att bita i det sura äppelkartet och svälja att jag imorgonbitti måste dra kammen en decimeter kortare. Energisparande visserligen, kanske kan jag gå upp några minuter senare...? Jag visste väl att det fanns något positivt med det här!
Är man förresten inte fulare än någonsin just i frisörstolen under alla dessa lysrör, framför spegeln, när någon drar och sliter en i håret? Jo, jag tror nog det.
Dagens låt: Wet Hair - Japandroid
12 timmar senare inser jag att den där decimetern linjalen visade inte överensstämmer med verkligheten. Inte alls faktiskt. Det är inget jag kan leva utan.
Men det är bara att bita i det sura äppelkartet och svälja att jag imorgonbitti måste dra kammen en decimeter kortare. Energisparande visserligen, kanske kan jag gå upp några minuter senare...? Jag visste väl att det fanns något positivt med det här!
Är man förresten inte fulare än någonsin just i frisörstolen under alla dessa lysrör, framför spegeln, när någon drar och sliter en i håret? Jo, jag tror nog det.
Dagens låt: Wet Hair - Japandroid
Livet i butiksbranschen.
Igår fick jag veta att julen börjar vecka 43. Då tyckte jag mest att det var kul, nu har jag hunnit smälta det hela lite...och stressen kommer över mig, jag har inte köpt en enda julklapp än. Och vad värre är, jag har inte skickat iväg eller ens skrivit min önskelista!
Men vi lever ju i high-tech-tider, så till mannen med skägget (om du nu har i-net och min bloggadress):
I år önskar jag mig (hittills) bara att julen kan börja runt vecka 50. För allas trevnad.
Dagens låt: Innan Mörkret Faller - Lars Winnerbäck
Men vi lever ju i high-tech-tider, så till mannen med skägget (om du nu har i-net och min bloggadress):
I år önskar jag mig (hittills) bara att julen kan börja runt vecka 50. För allas trevnad.
Dagens låt: Innan Mörkret Faller - Lars Winnerbäck
Derbysegerfirande pågår.
Frågan var hur man kunde missa ett derby för att gå i skolan... Visst tog det emot, och visst kunde jag gjort som en annan AIK:are och "försovit" mig, min väckarklocka är också opålitlig, och tagit mig till Solna. Men hur illa det än låter så gjorde jag inte det, jag köpte matchen på webb-tv istället. Hade laptop-batteriet hållit matchen ut hade det varit än mer magiskt. Men det här fick duga; knackig sändning, två ointresserade medtittare, te och popcorn. Och derbyvinst.
Dagens låt: Joy Ride - The Killers
Dagens låt: Joy Ride - The Killers
